Dropkick me

Så har jag hemlängtan även om den kanske inte är äkta. Jag vet inte men jag får för mig konstiga saker när jag inte är hundra. Alltså att jag vill ha sådant jag själv inte vill, eller vill jag eller jag förstår inget förutom att jag vet att det kommer att försvinna och allt blir som de ska igen.

Jag saknar att inte ha de jag hade, vill ha de jag inte ha. Jag har känslor som gör mig ledsen. Ledsen för att de är ju inte sant, eller hur?

Nu måste jag ta och räkna ner för snart är jag i Övik... Blir jag lycklig då?
Det tror jag inte.

Jag vet inte varför de ska va så här som om man väntar på att något mer storslaget ska hända men inte kommer att hända. Jag förstår inte riktigt.

Nu ska jag sluta svamla och hoppas att ni inte läst i onödan men de har ni väl också gjort eftersom jag skrev utan anledning.

Melissa Horn – Vår Sista Dans

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0