Forest for the trees

Mamma å pappa i alla ära!
Älskar  er men jag orkar inte med den här efter klängsamheten!
Jag tycker inte om när folk kommer och hackar på en och så blir man
som inte av med dem... Jag kommer till er när jag vill, sån är jag bara så även med
mina vänner... Så säkert därför jag dras till folk som dras ifrån mig om ni förstår min tanke.
Men anyway, pappa var förbi för att jag skulle skriva på nåt papper...
Fick en liten ångestkänsla av att jag kommer ju inte bara att kunna komma
förbi och hälsa på eller han vice versa... Puh, jag är ju som min pappas allra närmaste
och han är min. Finns ingen annan i mitt liv som är ICE ja min särbo och Anna-ma såklart.
Men pappa är numbro uno!

Men hey de blir nog fint de med!


Nä, grattis sverige till ännu ett Os-guld... är skiten snart slut? ;)

Nä, nu ska jag sova för i morgon bitti måste jag kliva upp fem för att hinna med min
nya rutin. Först lite te och surfa lite random!

Allt är stilla, allt.
Inga slag hörs, inga moln passerar.
Ett tomt inget, inget.
Inga ljus ses, ingen måne syns.
Jag är ensam, ensam.
Ljudet har tystnat, leendet slocknat.
Hjärtat stannat, livet passerar.

/Viccan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0