WicRock

Tänkte jag skulle berätta hur det känns att jobba som sjuksköterska via vikariebyrå.
Iaf min berättelse.

Först får man veta att man ska på jobb..
Vilket sjukhus, jaha och vart ligger de och hur hittar jag..
får en beskrivning... och avd? jaha! för exempel rehab/geriatrik aker sykehus.
1 har ingen aning vart sjukhuset är.
2 ingen som helst aning om vad där för slag avd. bara en aning...
3 hittar inte bra i stan

Så vad gör man jo man går dit man känner till, nationaltheatret
i detta fall.. hittar en buss ( inte samma som företaget sa..)
Hoppar på den och hoppas att de är rätt.
Hoppar av vid ett sjukhus, ser sig om ser en massa skyltar...
går dit man blir hänvisad, går givetvis fel, frågar nån
och så till slut så.. Kommer med andan i halsen och en puls
långt över vilopuls för klart man är nervös, allt är nytt IGEN.
Kommer in på vaktrummet, 7-10 personer tittar på en som man
är en alien.. "Hej hej jag är Victoria ifrån Achima/agito" (hoppas på att man är rätt och man faktiskt är bokad och nån vet om att man ska komma)
Nån snäll själ som visar en kläder, byter om på ett förråd eller en toalett inte så noga.
Sen in på vaktrummet får en lista och oftast på hela avdelningen..
Så säger nån att de här är dina patienter och om man har tur behöver man inte
vara ansvarig men annars måste du ha ansvar för rond och medicin och man
har inte den blekaste om rutiner... Dock har man lärt sig att de är rätt lika rutiner här i Norge.
Så träffar man patienterna och gör sitt jobb...
Så rullar dagen..
Men fika rasterna är inge kul för inte bryr de sig om mig och de förstår jag.
Vissa frågar vart man kommer ifrån men de har inte en aning.
Fast vissa ställen får de en och känna sig som en av dem för en dag och de '
är kul =) Jag förstår dem, vi är många svenskar som åker hit och hur ska de kunna hålla
koll på oss alla och ens orka.

Men trots detta har jag många bra saker med mig från Norge och vissa saker de
har sagt till mig som fått mig att känna mig glad =)
Som en sa; du er så nydlig =) sött va? en annan sa är hun ikke awesome =)

Sen går man hem från jobb och lägger sig för att göra samma sak nästa gång
om man inte har tur att komma på samma ställe.
Jag brukar göra följande om jag börjar tvivla på mig själv
Ta några djupa andetag och tänka de här kan du och gjort de så många gånger!
Det funkar!

Jag har nöjet att få träffa mig en massa människor av olika slag och jag lär mig
nåt egentligen varje dag som människa, de är jag tacksam för.
Jag ser nya saker jag får inspiration även om jag ibland känner mig ensam.

Jag och en patient satt och prata och så berättade jag att jag numera tänker på norska (jag vet de är hel skumt men om man hör norska, läser, skriver och pratar på norska..) sa han ja du är som en norsk nu... haha men med ett svensk hjärta =) då tänkte jag mest på Jenny för gumman för fan du är ju svensk ;) vem kunde tro och vem kunda ana att du skulle bli kvar i Norge! Ja jag är glad för din skull ( kanske lite avis också ;)
För lite mer än ett år sedan var vi fyra jäntor som drog från Övik, Carro fick en underbart söt Stella och även husägare, Jenny som sagt bor fast i Oslo.. Sandra i Övik och jag då som verkar lida av ett zigenar hjärta är i Oslo nu sen hem och sen till vem vet?!! Ida den femte av oss som aldrig drog till Norge drog till Solle och hon har en prinsessa till katt och driver sitt eget slott där =) Alla har vi på nåtvis kommit så långt ifrån de vi gjorde för ett år sedan. De får mig att tänka oh my god va gör jag om ett år eller två =)


Btw. åker till sthlm på torsdag =D blir kjempegöy!!

Stay real!