Tänker och tänker

Har svårt att tänka mig nåt annat än de bästa och så vad är det bästa?
Om de inte var de jag först trodde och då fjärde gången också blev fel hur ska man då veta
vad som är de bästa?
Tänkte att kanske du kunde svara på frågan men inte alls intresserad av å svara ditt pucko!

Orkar egentligen inte bry mig, men inte heller kan jag sluta bry mig.
Hela tiden tänker jag på dig, på dom, på livet...
Funderar på om det är så det ska vara om jag ska gå i samma fotspår som
många andra eller om jag ska skapa min egen väg eller kanske ödet bestämt det?!
Inte för att jag tror på ödet jag tror på en helt annan förutsättning i livet.
Tror inget är så lätt som att säga att det var ödet.
En del av ödet kan vara vad vi önskar och på så sätt drar detta in i våra liv
genom våra egna val. För ingen står utan ansvar i livet.
Vi ansvarar alla för våra egna handlingar och visst gör vi fel.
Men varför tar vi fel val ibland?
Kan de vara så att det är rätt fast de känns fel?

Nä, fundera vidare ska jag göra men samtidigt vill jag en sak och
önskar mig alltid samma sak men varför får jag aldrig det?
För att jag inte ska ha det?

What ever! Live and learn är väl vad man får ta å göra!
Du bor i mitt hjärta vare sig du eller jag vill det.

Pöss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0